lördag 5 januari 2008

Den obligatoriska sammanfattningen

Nu när 2007 är över och vi har klivit in i 2008 är det naturligtvis dags för den obligatoriska listan. Jag kommer dock, åtminstone till viss del, frångå det uttjatade upplägget med olika kategorier. Men bara till viss del, inte helt och hållet. Det blir, som vanligt, organiserat kaos!

Årets absolut bästa låt måste vara Springsteens Radio Nowhere, tätt följd av Eagles Waiting In The Weeds. Båda två är fantastiska låtar från lysande artister, och jag har verkligen väntat på båda skivorna. Men Radio Nowhere är nog faktiskt strået vassare. Som jag skrivit tidigare har låten rent produktionsmässigt kanske mer gemensamt med Little Stevens soloutflykter, men det är ju långt ifrån en nackdel. En fantastisk låt från en skiva som också den är årets bästa. Även där är Eagles två tätt bakom med Long Road Out Of Eden. Hade Don Henley fått sin vilja igenom hade skivan blivit en enkel CD, och då hade den utan tvekan varit årets bästa. Nu hade den för många halvtaskiga spår på del två.

Årets mest överskattade människor alla kategorier måste vara Idol-Amanda och Timbaland. Snälla, det räcker nu. Den ena ar aldrig sjungit en ren ton i hela sitt liv, och den andra har bara blivit för jävla mycket, han är överallt hela tiden. Ta permanent semester, båda två, jag orkar inte med skiten.

Det fanns en hel del positiva överraskningar det här året. Vincent är absolut en av dom. Upptäckte hans skiva ganska sent, men jag tycker den är riktigt bra. Roliga arrangemang, det märks att killen verkligen tänker musik.

Nightwish nya skiva var också en glad överraskning. Jag var skeptisk till om dom skulle komma tillbaka och prestera efter att den gamla sångerskan försvunnit, men årets skiva är deras bästa någonsin. Även Foo Fighters har kommit med en riktigt bra skiva i år. Framför allt The Pretender är riktigt riktigt bra - kanske en av deras bästa låtar.

Det finns ett par saker jag fortfarande inte förstår. Jag förstår inte hur Journey kunde anställa Arnel Pineda som sångare, det är dömt att misslyckas. Jag förstår inte att Britneys karriär inte är död sedan länge, allt hon gör är att kröka, hon sjunger helt jävla värdelöst, och låtarna är riktigt dåliga. Jag förstår inte varför svenska skivbolag och artister fortfarande inte har förstått att ALLTING låter bättre om det spelas av ett band. Och ett kompetent band kan göra allt en dator kan. Varför tror ni Justin turnerade med 15 pers i bandet?!? Jag förstår framför allt inte hur det har kunnat gå ännu ett år utan att några framsteg har skett vad gäller fildelningsproblematiken

Årets konsert var Southside Johnny & The Asbury Jukes på Debaser Medis. Vilket jävla sväng!!

För övrigt anser jag att i princip alla musikrecensenter idag är för upptagna med att vara speciella. De väljer ett par artister per år att hylla som faktiskt slår igenom, resten hyllas bara för skribenterna ska verka kunniga. På fullaste allvar, när man säger att The Magic Numbers pysslar med harmonier i världsklass är det dags att vakna.

Det där var 2007 i alla korthet. Nu får vi se vad som händer under 2008...

3 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

8 januari 2008 kl. 15:55  
Anonymous Anonym sa...

så vad händer under 2008? utan din vägledning är jag vilse i musikdjungeln! kom igen nu, du måste börja skriva igen! du behövs

24 mars 2008 kl. 06:16  
Anonymous Anonym sa...

Where did you go?

EKO EKo Eko eko

I miss you

2 april 2008 kl. 00:26  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida