Premiär
Så ramlade man i fällan till slut. Det var ju själva f*n. Jag har gått omkring och svurit över alla intelligensbefriade bloggare sen det här fenomenet tog fart, och nu har jag gått i fällan själv. Oh well, sånt är livet. Får ursäkta mig med att det faktiskt finns någon sorts nytta i det här. För det första får mina vänner öronen, vilket jag tror att de uppskattar. För det andra kanske det kanske finns någon möjligheten att folk kanske är lite intresserade av vad jag kommer skriva? Klart tveksamt, men man vet aldrig....
Såååå, vad kommer då denna blogg handla om? Musik, i de flesta färger och former. Jag säger de flesta, för jag kan inte garantera att anhängare av 50 cent och P Diddely-daddely-doo (eller vad han kan tänkas heta idag) kommer finna den här bloggen särskilt upphetsande.
Utöver det kommer det nog bli ganska spridda skurar. Modern pop, gammal brittisk hårdrock, country rock från Amerikanska västkusten, gatumusikanter, Melodifestivalen... lite grann vad jag känner för med andra ord. Ett par längre inlägg (rent av artiklar om man nu ska vara ärlig) lär dock dyka upp. Även där är det spridda skurar, de kommer innefatta allt från amerikanskt 60-tal till varför Timbaland har tröttnat på sitt eget sound.
Förhoppningsvis kommer jag kunna blogga på daglig basis, men även där får vi se, jag tar allt som det kommer.
Nej, nu får det vara slutsnackat för den här gången, på återseende!
/Patrick
Såååå, vad kommer då denna blogg handla om? Musik, i de flesta färger och former. Jag säger de flesta, för jag kan inte garantera att anhängare av 50 cent och P Diddely-daddely-doo (eller vad han kan tänkas heta idag) kommer finna den här bloggen särskilt upphetsande.
Utöver det kommer det nog bli ganska spridda skurar. Modern pop, gammal brittisk hårdrock, country rock från Amerikanska västkusten, gatumusikanter, Melodifestivalen... lite grann vad jag känner för med andra ord. Ett par längre inlägg (rent av artiklar om man nu ska vara ärlig) lär dock dyka upp. Även där är det spridda skurar, de kommer innefatta allt från amerikanskt 60-tal till varför Timbaland har tröttnat på sitt eget sound.
Förhoppningsvis kommer jag kunna blogga på daglig basis, men även där får vi se, jag tar allt som det kommer.
Nej, nu får det vara slutsnackat för den här gången, på återseende!
/Patrick

2 kommentarer:
Trevligt att du börjar skriva om musik. Kommer inte en recension på Hangover Music Vol IV så ska du få något otrevligt i knäet.
*insert* "spydig kommentar om att dina vänner redan tröttnat på ditt orerandet och att få läsa det i textform inte kommer göra oss mindre trötta på det*/insert*
Pussssssssisssaaar
Välkommen till bloggträsket Patrick! Jag ser fram emot ditt förhoppningvis sammanhängande och sannolikt intressanta orerande. Bara att köra på!
PS. Dessutom har jag förärat din bloggnärvaro på nätet med en länk från min blogg. Sweet, eller hur? ;)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida